Två dagar längs Hylteslingans slingrande skogsvägar (ca 177 km)

I flera år har Simlångsdalen funnits på vår to-do-lista. När Cykelhandlaren inte behövde jobba midsommardag bestämde vi oss för att utforska området. Vi började med att boka ett boende i Unnaryd, omkring sex mil från Snötorp som ligger nära motorvägen. På cykelkartan över Halland hittade vi Hyllteleden som vi bestämde oss för att följa.

Men det blir sällan som vi planerar. Den här gången fick jag syn på en vandringsled längs Fylleån och vips hade vi ändrat vår färdväg.

Fylleåleden slingrar genom ett kuperat landskap. På flera ställen är lutningen så brant att vi tvingades leda cykeln. Nästa gång kommer vi hålla oss till cykellederna. I filmen nedan kan du se glimtar från vandringsleden.

Banvallen

Så småningom hittade vi tillbaka till banvallen som vi följde fram till Simlångsdalen. Asfalterat och bilfritt, men lite tråkigt med rak väg utan kupering.

Något jag uppskattar är informationsskyltar. Här kunde vi resa i tiden genom bilder från de olika stationerna.

Simlångsdalen

Om du cyklar Hylteslingan anländer du till stationshuset med tydlig platsangivelse. Vi lämnade leden för att leta oss upp till Breareds kyrka där vi åt medhavd lunch på en parkbänk och fyllde våra vattenflaskor. Det var väl värt omvägen. Utsikten ner över Simlången var magiskt och det kändes som om vi befann oss vid Bodensjön. Eftersom banvallsleden går ända nere vid vattnet cyklade vi tillbaka till Simlångsdalen och återvände till Banvallsleden.

Femsjö

När jag la upp rutten på kartan väntade jag mig att vi skulle blicka ut över många vattendrag. Tyvärr skyms de av skogen. Vad som däremot överraskade positivt var den begränsade biltrafiken och väldigt bra underlag. Vägarna slingar fram genom skogarna.

I Femsjö hittade vi den här informationstavlan. Frågan är var man kan hitta mer om cykelleden Femsjö och Färgensjöarna.

Unnaryd

Unnaryd ligger i Finnveden i Hallands län och landskapet Småland.

Finnveden omfattade de tre häraderna Sunnerbo, Östbo och Västbo (som låg söder, öster och väster om sjön Bolmen) och var ett av små landen som kom att utgöra Småland.

Den äldsta kända skriften som nämner Finnveden är De origine actibusque Getarum (Om goternas ursprung och bedrifter) från år 551 e Kr. Där berättas om finnaithae, en av stammarna i Skandinavien (läs mer på wikipedia).

1974 gick Unnaryd upp i Hylte kommun. Eftersom en kommun inte kan tillhöra flera län ändrades länstillhörigheten till Hallandslän. Landskapsindelningen följer dock de medeltida gränserna. Därför tillhör Unnaryd Småland.

Här kan du läsa mer om Pensionat Alebo i Unnaryd

Höljeryd

Dag två följde vi vägskyltarna mot Hyltebruk, men hamnade på en tråkig bilväg. Genom att knappa in Nissaryd hittade vi tillbaka till Hylteslingan via Långaryd. Den vägen var slingrande (omväxlande grus och asfalt). Första stoppet gjorde vi i Höljeryd. Invid vägen ligger det ett gammalt kraftverk som inte verkade vara igång. En gång har här legat ett handpappersbruk – och innan dess en kvarn som ägdes av anfadern i den sk Långarydssläkten.

Långaryd

Byarna består ofta bara av några få gårdar. Vid marknadsplatsen står bara ett marknadsstånd och några informationsskyltar. Just de många informationsskyltarna längs vägen gör cyklingen till en tidsresa. Det är fascinerande att tänka sig det myller av människor som måste ha samlats här när det var marknad.

Nissaryd

Längs gamla Nissanstigen har människor färdats sedan urminnes tider. I Nissaryd lät Gustav Vasa bygga en skans. Du kan läsa mer om den historiska vägen och Nissaryd i ett eget inlägg som du hittar här.

Hyltebruk

Innan du kommer fram till Hyltebruk är Nissan uppdämd. Så klart var vi tvungna att stanna och titta. Endast en av turbinerna var igång. Vilken kraft det finns i vattnet.

Rydöbruk

Om du följer Hylteslingan in genom Rydöbruk kommer du både till det som en gång var Hallands största bruksområde. Här bildar Nissan vackra forsar över stenhällarna. Ett perfekt ställe för matpaus.

Om du fortsätter längs Hylteslingan missar du inte Knystahall – det tio meter höga flyttblocket som fram till 1645 markerade riksgränsen mellan Sverige och Danmark. Namnet hall sätter igång mina fantasier. Tänk om det var en kultplats för det ursprungsfolk som lär ha bott i Finnveden och Värend.

Efter Rydöbruk viker Hylteslingan in på en grusväg och följer Nissan. Detta var en av de allra bästa partierna längs Hylteslingan och fick oss att minnas när vi cyklade längs kanalerna i Nederländerna. Tyvärr var detta en av de få partierna där vi verkligen upplevde att vi cyklade längs vattendragen.

Fröslida

I Fröslida hittade vi en privat bänk intill Nissan där vi åt efterrätt (vi är ju maträddare och hittade en pannacotta på kort datum i Hylte bruk).

Här lämnade vi också Hylteslingan för att återvända till Simlångsdalen. Längs den vägen hittade vi en mysig loppisbutik där vi gjorde ett stopp.

Grusvägen från Fröslida till Ryaberg var 15 km lång och såg slingrande ut på kartan, men efter några kilometer hade vi tröttnat på all skog och det gick rejält uppför. Så om du ska cykla i området rekommenderar vi att du håller dig till Hylteslingan. Väl tillbaka på Hylteslingan var det återigen lättcyklat. När vi återvände till Snötorp var vi rejält möra i benen efter 97 km cykling.

Du kan se glimtar från cyklingen i den här filmen

Resans rutt

Vi parkerade bilen i Snötorp (alldeles nära motorvägen). Egentligen hade vi tänkt följa Hylteslingan till Simlångsdalen men hamnade på Fylleåleden (som är en vandringsled). Otroligt vackert men inte att rekommendera med cykel.

Så småningom gav vi oss ut på Hylteslingan mot Simlångsdalen. I Simlångsdalen gjorde vi en avstickare till Breareds kyrka där vi åt vår medhavda lunch. Utsikten på vägen ner mot banvallen var magisk.

Vi följde Hylteslingan via Skallinge, Femsjö och Hallböke till Unnaryd där vi sov på Alebo Pensionat. (Eftersom vi råkat nollställa trippmätaren vet vi inte hur långt vi cyklade, men antar att det blev omkring åtta mil.)

Dag två hamnade vi på stora vägen mot Hyltebruk. Efter Nickelsbo och Boda svängde vi norrut mot Långaryd för att fortsätta på Hylteleden till Hyltebruk och Rydåbruk där vi åt invid Nissan. I Rydåbruk tittade vi även på flyttblocket som fram till 1645 utgjorde gränsmarkering mellan Sverige och Danmark.

Vi fortsatte längs Hylteslingan fram till Förslida där vi valde skogsvägar ner till Ryaberg. Detta blev resans tråkigaste cykling. Grusväg och sega uppförsbackar utan hus eller annat att titta på.

I Ryaberg återvände vi till Hylteslingan som vi sedan följde hela vägen till Snötorp.

Länkar

Vi bodde på Alebo Pensionat i Unnaryd

Nissanstigen längs Nissaryd och Knystahall

Här kan du läsa mer om Hylteslingan

Kulturminnen och natursköna besöksmål i Hylte