Sedan urminnes tider har människor följt vattendragen för att kunna orientera sig i landskapet. Så utvecklades Nissanstigen till en färdväg mellan Jönköping och Halmstad. Det är spännande att tänka vilka följen som passerat.

Fram till 1645 markerades gränsen mellan Sverige och Danmark av det tio meter höga flyttblocket – Knystahall – i Rydöbruk. Längs riksgränsen utspelade sig många slag och fram till 1644 drog många krigshärar fram i området. För den bofasta befolkningen saknade det betydelse vilket land soldaterna slogs för. De gjorde samma skada när de roffade åt sig den mat de behövde.

När Gustav Vasa gav order om att en befästningsanläggning skulle byggas invid Nissan vet man inte. Men än idag minner de höga jordvallarna om den enorma arbetsinsats bygget måste ha krävt. Vad man vet är att den förstärktes på 1540-talet. Skansen är 60 * 6o meter, på fackspråk kallas den redutt. På informationsskyltarna kan man läsa följande.

“Formen är kvadratisk och gjorde det möjligt för försvararna att skjuta åt alla håll. Jordvallen är 12-15 meter bred och 1,5-2 meter hög på insidan men har naturligtvis varit betydligt högre.”

“Några fasta byggnader finns det inga rester av men troligen har här funnits enkla brädsjul med tak. Platsen är strategiskt väl vald där den gamla härvägen Nissanstigen, från Halmstad till Jönköping, går fram mellan ån Nissan och en sank, på den tiden, oframkomlig mosse.

Idag kan du vandra längs befästningsvallarna intill Nissan.

Dackefejden

Första gången sin nyförstärkta skansen användes var när Långarydsborna deltog i Dackefejeden 1542-1543. Småland, liksom Dalarna, hade före Gustav Vasas trontillträde haft en självständig roll. Liksom i Dalarna var smålänningarna missnöjda med kyrkopolitiken, den stärkta centralmakten och nya pålagor. Även den förbjudna gränshandeln bidrog till upproret.

De många krigstågen under unionsstriderna hade fått bönderna att organisera sig. Bönder på båda sidor gränsen hade slutit bondefred med varandra. Gränshandeln var betydelsefull. Framförallt handlade de med oxar och stutar mellan Småland, Halland, Skåne och Blekinge.

Några av ledarna för Dackefejden fördes till Jönköping där de avrättades. Men Gustav Vasa nöjde sig sällan med en hämnd. 1544 ålades bönderna i Östbo och Västbo (socknarna öster och väster om Bolmen) att lämna 700 fullvuxna, höstgödda oxar i soningsböter.

“Oxarna skulle levereras på kronans gård i Mogård som enligt uppgift hösten 1544 ‘flöt under oxblod’. Det var ett oerhört kännbart straff då oxarna oftast var bondens ende dragare. Vi tror att skällsordet ‘eländig vase’, som ofta används här i trakten om den som är lag och saktfärdig, tillkom vid denna tid. Gustav Vasas knektar som visade översittarfasoner och ingenting gjorde var mycket illa sedda i denna bygden.”

Enligt wikipedia tog det decennier innan Småland uppnådde samma befolkningsnivå och ekonomiska standard som innan Dackefejden.

Flyttblocket Knystahall där danskarna trängde fram år 1563.

Nordiska sjuårskriget – 1563

“År 1563 försökte danskarna tränga in vid Knystahall. Svenskarna, det vill säga bygdens folk, byggde bråtar och förde rent gerillakrig men efter en vecka nådde fienden Nissaryds skans. Här lyckades Långarydsborna delvis hålla tillbaka danskarnas tross och proviantförsörjning under augusti, september och oktober månader. Först i november kom kung Eriks trupper till hjälp. Skansen hade visat sitt stora värde som försvarsanläggning. Samtidigt hade Långarydsborna visat sin tapperhet och stora skicklighet i att använda armborst och mynningsladdare. Danskarnas manfall var stort i försöken att komma förbi skansen. Men kriget varade i sju år och förödelsen i bygden blev oerhört stor. 6 kyrkor, 12 prästgårdar och 431 bondgårdar och byar hade bränts ner. “

Brudföljet – 1592

När prinsessan Kristina av Holstein-Gottorps skulle ingå äktenskap med hertig Karl (sedermera Karl IX) i Nyköping ingick mer än 100 hästar i brudföljet. Sex drog brudens guldsmidda kaross som var fordrad med damast och dyner av gyllentyg. Hon är en av alla de kungligheter som färdats längs Nissanstigen.

Kalmarkriget – 1611

“Under Kalmarkrigets första år 1611 angrep danskarna på nytt. De kom som vanligt in vid Knystahall och drog norrut längs Nissanstigen. Återigen visade sig Nissaryds skans vara strategiskt väl förlagd. Den danska hären hade svårt att komma förbi den. Kanoner var uppsatta på vallarna och förstärkte försvaret, kanske mest ur psykologisk synpunkt. Många kanonkulor är hittade i åkrarna på båda sidor av Nissan.

Men danskarna kom så småningom förbi och även detta krig förrödde bygden. Det faktum att kronan år 1612 fick avskriva all skatt för 254 bönder och 13 torpare i Västbo ‘då intet mera fanns att ta’ talar sitt tydliga språk.”

1619 – Älfsborgs lösen och Gustav II Adolf

“1619 i januari kom en väl beväpnad transport med sista avbetalningen på ‘Älfsborgs lösen’ på väg till Halmstad

Gustav II Adolf reste längs Nissanstigen för att möta den danske kungen Kristian IV i Halmstad. “Det berättas att när han kom till Sverige-Danmarkgränsen vid Knystahall i Rydö steg han ur vagnen och ridande passerade han gränsen och mötte det danska mottagningsföljet.”

1644

“År 1644 drog danska trupper åter in i Långaryd. Nissaryds skans var även nu ett svårforcerat pass, men slutligen måste svenskarna ge sig och danskarna fick då fritt fram norrut. Man brände, plundrade och dödade efter känt mönster. Sverige besegrade dock Danmark och vid freden i Brömsebro blev Halland svenskt på 30 år.”

1654 – en abdikerad drottning

Drottning Kristina färdades på Nissanstigen på väg till Rom. “Hon övernattade i Långaryds Prästgård där Ambjörn Lindelius var prost. Som tack för visad gästfrihet skänkte hon honom ett jordområde ‘Drottningabetet’ som ännu finns kvar.

1660 – Karl X Gustavs begravning

Inför Karl X Gustavs begravning återvände drottning Kristina längs Nissanstigen.

Karl XI

Enligt sägnen red Karl XI flera gånger längs Nissanstigen och stannade och drack vid “Kung Karls källa” vid Mårenäs.

1680 – bröllop och drottningfölje

Här färdades drottning Hedvig Eleonora söderut för att bevista sonens bröllop på Skottorp. Efteråt fortsatte Karl XI krigandet mot snapphanarna medan Hedvig Eleonora och svärdottern Ulrika Eleonora färdades längs Nissanstigen mot Stockholm.

Länkar

Här kan du läsa mer om när vi cyklade längs Hylteslingan midsommarhelgen 2021

Boktips

Bland spioner och snapphanar – de sista danska åren i Halland av Andreas Karlsson och Anna Karlsson

Bland skogsrövare och skräppeskitar – Om folket och livet i det danska Halland


1 kommentar

Två dagar längs Hylteslingans slingrande skogsvägar (ca 177 km) – Cyklat · juni 28, 2021 kl. 12:16 e m

[…] Längs gamla Nissanstigen har människor färdats sedan urminnes tider. I Nissaryd lät Gustav Vasa bygga en skans. Du kan läsa mer om den historiska vägen och Nissaryd i ett eget inlägg som du hittar här. […]

Lämna ett svar

Platshållare för profilbild

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *