Sol, nästan vindstilla och sex plusgrader – jag bara vägrar att sätta mig i bilen. Istället cyklar vi banvallen från Billesholm till Ekeby. Cykla i bredd är inte att tänka på. Ryttarna har bara lämnat ett smalt spår för oss cyklister, 90% av vägen är söndertrampad av hästhovar. Men vad gör det när fåglarna kvittrar och himlen är intensivt blå.

Ekeby möbelaffär har precis öppnat och vi slinker in för att värma oss, pratar sociala medier med ägaren och prövar fåtöljer. Aldrig uppskattar jag stoppen så mycket som på vintern (för vi får väl ändå kalla februari en vintermånad?)

Vi fortsätter mot Videröra (som öppnar för säsongen den 18 maj) och vidare till Bälteberga. Enligt kartan ska det gå en stig från Bälteberga längs Råån och upp till Vallåkra. Vi älskar nya vägar följer alléerna runt parken och hamnar i böljande ekdungar.

Bälteberga sätesgård, salig generalen och landshövdingen baron Bennets änkefru tillhörig, låg öster om vägen norr om Vallåkra ström och hölt tvenne adelsryttare. Gården var nyligen uppbyggd på 3 sidor med grundmurade hus, mycket reguljär efter modern arkitektur. Trädgården, som på 3 sidor omgav gården, var av de ansenligaste, 300 steg lång och 130 steg bred. Vid väggarna stodo aprikoser, persikor, vinrankor, mandlar, valnötter, mullbärsträd. Häckar av avenbok med artiga kabinetter. Omkring gården voro alléer planterade av poppelpil Fl. 821.

Ekplantager stora och vidlöftiga voro anlagde på höjderna utomkring, som här väl trivdes

Åkerbruket var här på Bälteberga gods följande: Gödslen, som blivit utförd på åkret, nedmyllades andra dagen. Första året såddes larsmässorågen, ty de två slagen äro nästan ett och skiljas allenast av såningstiden. Andra året såddes korn. Tredje havra eller ärter. Fjärde året vilade åkern till inemot midsommaren, då han åter kördes till råg.

Ur Linnés skånska resa

Vattenporl får oss att stanna och Cykelhandlaren vill undersöka bron.

Den är ovanligt hög och smal – tänk vilket hantverk – vilken precision! Nyfikenheten är väckt. Vem har passerat här?

Vi passerar några vandrare på stigen som berättar att vi cyklar på den gamla vägen mellan Helsingborg och Lund. Här red Carl von Linné år 1749 på sin skånska resa. Enligt dem är det märkliga stenhuset en kvarleva från den tiden. Där skulle hästarna ha vattnats.

”Vid Bälteberga finns det kvar alléer som fanns markerade på Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet. En annan viktig väg var den som ledde från Vallåkra längs

Råån till Tågarp. Vägen gick nere i dalgången, upp förbi Bälteberga och Ottarp för att åter löpa ner mot vattendraget och Tågarp. Denna finns kvar kring Bälteberga och norrut. Vid Ottarps prästgård finns det spår av den trädkantade vägen som låg något närmare prästgården än dagens sträckning. Det finns också två äldre stenbroar som båda är klassade som fornlämningar.

Före enskiftet var de lokala småvägarna knutna till byarnas lägen. Det betydde att södra delen av socknen genomkorsades av ett ganska tätt nät av mindre vägar, medan norra delens hedlandskap hade färre vägar. När man flyttade ut gårdarna i landskapet i samband med enskiftet uppstod behov av ett vägnät med större täthet. Det nya, rätlinjiga vägnätet bildade ett rutmönster kring de två befintliga, korsande genomfartsvägarna.”

Ur Helsingborgs Natur- och Kulturmiljöprogram, delområde Ottarp. Antagen den 12 juni 2018

Här kan du läsa om brunchen på Örenäs Slott

Den 25 november 2018 cyklade vi via Ottarp och Glumslövs backar till Erikstorps kungsgård

Länkar

Naturreservatet Borgen

Wallåkra på Wikipedia

Bälteberga gård på Wikipedia


3 kommentarer

Cykling i februarisol - andebark.se · februari 24, 2019 kl. 9:39 e m

[…] … cykling och den historiska vägen vid Bälteberga […]

Brunch på slottet med utsikt – Cyklat · februari 24, 2019 kl. 9:44 e m

[…] Fastän vi cyklade hemifrån upptäckte vi två nya vägar […]

Hållbara upplevelser - andebark.se · april 10, 2019 kl. 1:46 e m

[…] Det visade sig vara en historisk väg vi cyklade på. […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *