Sedan sjätte klass har slott väckt min nyfikenhet. När vi nu startar en tidsresebyrå kommer jag börja samla slott här på cykelsidan – även dem vi ännu inte cyklat till.

Den 8 september 2020 reste jag på inspirationsresa tillsammans med Anna Vild. Första natten tillbringade vi i Vadstena för att jag behövde hitta miljöerna till boken Vrede i Älvdalen. (Du kan läsa mer om scenerna här.)

På resan har vi letat spår från kulturen före vikingarna. Vi tror människor vandrat på pilgrimslederna långt innan kristendomen nådde Norden. Kanske följde de första människorna djurens stigar som så småningom trampades upp till farleder.

Pilgrimsleden till Trondheim går via Vadstena.

“Vadstena var under medeltiden en betydelsefull ort för den svenska kungamakten. Här anlade Bjälboätten sitt kungapalats. Palatset blev sedermera Birgittasystrarnas moderkloster. Vadstena låg också utmed vägen till södra Sverige och den danska gränsen. Sjöfarten var livlig och många pilgrimer besökte kyrkan och klostret.

1346 testamenterade kung Magnus Eriksson och drottning Blanka Bjälboättens palats till ett nytt kloster. Först 1370 godkändes Birgittas ordensplaner av påven och 1384 kunde klostret invigas. Vadstena kloster blev Sveriges främsta andliga centrum och största jordinnehavare. I Vadstena kloster placerades adelns ogifta döttrar. Kanske var det därför Vadstena kloster fick vara kvar efter reformationen och inte stängdes förrän 1595. Enligt wikipedia var Gustav Vasas syster, Anna, nunna i Vadstena kloster år 1527.
Nunneklostret stängdes 1595. Enligt informationstavlan skulle nunnorna ha vårdat den sinnessjuke hertig Magnus som dog 1595.
Munkklostret

På wikipedia hittar jag följande text.

De manliga och kvinnliga medlemmarna levde inte alltid så åtskilda som reglerna föreskrev.  Detta beskrivs i ett brev från syster Ingrid Pärsdotter år 1498, då hon stämde möte med en man utanför klostret: “Bröder och systrar leka och spela, dricka vin och dansa med hvarannan i trädgården om aftonen och morgonen”. 1419 hölls räfst och en undersökning utfördes då abbedissan och nunnorna ryktades ha tagit emot privata gåvor av världsliga män, släppt in lekmän i klostret och träffat män enskilt.[3] 1506 inlämnades också en anmälan från en munk, som vittnade om att en grupp nunnor hade tagit sig in i den manliga delen av klostret medförande vinkrus, och att en grupp nunnor och munkar sedan hade druckit vin tillsammans och besökt varandras celler. Klostret hyste redan tidigt beginer, kvinnor ur främst adeln som levde på klostrets allmosor och av kyrkan ansågs leva ett utsvävande liv. 1412 förbjöds klostret att ta emot dem, men beginer fanns bevisligen kvar där till 1506. 1436 tog upprorsmannen Jösse Eriksson sin tillflykt till klostret, där han dock greps.

Den här gången hann jag bara med Landsarkivet när jag besökte Vadstena slott, men jag vet att jag kommer återvända hit igen.
En port ut mot Vättern från slottsgården.

1545 Gustav Vasa anlägger en försvarsanläggning i Vadstena för att skydda Stockholm och riket från danska och småländska attacker. Hantverkarna som haft grå trähus på det blivande slottsområdet erbjöds tomter på andra ställen i staden.

1552 Gustav Vasa firade bröllopet med Katarina Stenbock på Vadstena Slott.

1555 fick hertig Magnus Vadstena slott och ombyggnaden från försvarsanläggning till palats inleddes. Hertig Johan planerade palatsets tredje våning med rikssal och slottskyrka. I början av 1600-talet var ombyggnaden klar.

1595 dör hertig Magnus och hertigdömet övertas av Johan III:s son, Johan Vasa, som tidvis bor på slottet tillsammans med sin gemål, Maria Elisabet (dotter till Karl IX).

1616 Johan Vasa och Maria Elisabet dör.

1660 erhåller drottning Hedvig Eleonora Vadstena slott som livgeding efter Karl X Gustavs död.

Vadstena slott började byggas 1545 och anses vara Nordens främsta byggnadsverk från tidig renässans. Ett hundratal gårdar i stadsdelen Sanden avhystes för att ge plats åt borgbygget i Vadstena. Arbetet pågick i etapper fram till 1620. Som byggnadsmaterial användes klosterbyggnader från Östergötland.

Varför denna maktdemonstration?

I Vadstena känner du tidens vingslag när du går längs den äldsta gatan. Det är lätt att föreställa sig hur människor steg i land vid klostret. När jag studerade klostermodellen slogs jag av hur imponerande byggnaderna måste ha tett sig för den som kom från Vättern. Men varför bygger man detta enorma komplex här? Vad var det kristendomen behövde besegra?

I Vadstena hittade jag inte något svar på frågan, men när skulle skriva det här inlägget hittade jag en spännande ledtråd. Drottning Omma.

Redan på stenåldern användes berget för odling och under den oroliga folkvandringstiden, omkring 400-500 e. Kr, byggdes de tre fornborgarna. Hjässaborgen i söder var störst med 450 meter lång och 1,5 meter hög mur. Borggården är den bäst bevarade och ligger cirka två kilometer norr om Hjässatorget. Drottning Ommas borg var den minsta och låg på bergets nordvästspets.

Enligt Wikipedia levde drottning Omma på Omberg under förkristen tid. Det finns flera sägner som nämner henne. En berättar att drottning Omma kunde omvandla sig till en berguv och att unga flickor lärdes upp att överta drottning Ommas roll. Drottningen tillbads av folket, som aldrig fick se hennes ansikte då det doldes av en berguvsskrud. Folket offrade till drottningen för att få goda spådomar och hennes beskydd. “När kyrkans män krävde folkets trohet gick folket i smyg under fullmånenätter till offerplatsen eller till drottning Ommas borg för att dyrka och att få hjälp.”

Fortfarande kallas en fornborg på norra Omberg för Ommaborgen.

Lavakattens bokförlag om drottning Omma.

Verner von Heidenstam gav 1914 ut “Drottning Omma m fl noveller”

Omberg på folkvandringstiden

Vadstena kloster


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *