Nya vägar på Söderåsen

Även om charterbolagen börjar flyga igen i juli finns det anledning att inrikta sig på hemester de närmaste åren. Aldrig tidigare har vi utforskat så många nya vägar på Söderåsen som de senaste månaderna.

Eriks blommor och Jordbergavägen

Dimmolnen hängde tunga över Söderåsen och vi stannade till hos Eriks blommor på fäldaden (som Cykelhandlaren säger. Det är vägen efter Billesholmskorv om du kommer från Billesholm. Det brukar stå en skylt vid vägen.)

Vindruvor, pelargonier och grönsaksplantor – en liten pust av medelhavet fick vi allt med oss.

Vi cyklade tillbaka till asfaltsvägen och fortsatte mot Söderåsen förbi en nedgrävd soptipp och in på en av grusvägarna som löper parallellt med Söderåsen. Helgens åskskur med 15 mm och morgonens duggregn hade gjort grusvägarna perfekta för cykling.

Ägaren till den här vildängen berättade hur han grävt bort matjoden och sått en vildängsblandning. För varje år kommer det nya ängsblommor. Den här biten med vallmo och blåklint blommar för första året. Sedan följer bl a vädd.

Böketoftavägen till Kågeröd

Tyvärr har helgtrafiken upp till Söderåsen ökat den här våren. Efter att ha blivit omkörda av bilar som inte alls höll avstånden valde vi att svänga in på Böketoftavägen där vi passerade den här gråstenslängan. Tänk om väggar kunde tala.

Vägen till Kågeröd blir smalare och smalare tills den bara består av några hjulspår. Men vilka dofter – kaprifol, fläder och våg lövskog.

Från Kågeröd till Stenestad via pilgrimsleden

Den här gången var vägen från ridhuset nyskrapad och Cykelhandlaren tog tillbaka sitt påstående att det var en mer lättcyklad sträcka än den via Finntorpsdammar. Ändå är den värd varenda uppförsbacke.

Den här gången valde vi att cykla in på Platåvägen och sedan följa Vinterhusvägen tillbaka till pilgrimsleden. Troligen gick den här leden till Landskrona. I Stenestad mötte den leden från Sankt Olof (som gick via Höör) och leden norrut. Inte ens Sixten i Mormors bod vet var de andra två pilgrimslederna gick.