Det blev plankstek i Örkelljunga (som alltid när Cykelhandlaren får bestämma.) Den här sommaren monteras cyklar alla veckans dagar och om söndagarna kommer vi inte iväg förrän elva. Då är det inte lönt att köra till Bjäre (även om det står högst på min önskelista).

Vi parkerade vid Vedby kyrka och svängde höger mot Linneröd. Härlig asfalt och i stort sett bilfritt.
En av cykelns fördelar – man kan stanna för att mata kor.
Nyfikna – inte på maten utan på cyklarna
Landningsbana för ufon?
Varför klipper de vägkanter när det kan vara så här vackert?
I åratal har vi cyklat förbi det här huset och det förfaller allt mer för varje år. En gång räddade Cykelhandlaren en fågel här.
Tack Klippanbygdens natur för den här skylten! Information som den här gör cyklingen till en tidsresa. (Du skymtar uthuslängan på den röda gården ovan bakom träden. Av utskänkningsställen finns inget kvar.
Idag var grusvägarna perfekta – nästan som att cykla på asfalt.
Kyklingplanka på Stationen i Örkelljunga – ett säkert kort där vi aldrig blir besvikna.

Resans rutt

Nja, det kan jag inte riktigt redogöra för. Vi parkerade vid Vedby kyrka, cyklade norrut men svängde höger och följde skylten till Linneröd. När vi kom fram till fyrvägskorsningen efter Toarp pekar en skylt till Varshult och en skylt till Oderljunga. Vi valde den mitt emellan som saknade namn. Efter en stund såg jag en skylt ”Genomfart förbjuden” och svängde vänster. Här blev det massor av nya vägar, smala och garanterat bilfria. Till slut kom vi ändå ut vid grishusen nära Ringarps gård.

Med hotade regnmoln valde vi vanliga vägen tillbaka till Vedby, den via Ö Flinka och Esborrarp. Fem mil blev det allt som allt.


0 kommentarer

Lämna ett svar

Platshållare för profilbild

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *