Äntligen cykelsöndag!

Det är evigheter sedan vi cyklade en söndag. Under januari var vi utslagna av corona. Vi hade inte mer än kommit igång att cykla igen när Söderåsen blev isgata. De senaste söndagarna har vi utforskat Södersåsens vattenfall och Höjehall.

Men idag lastade vi cyklarna för att ta oss till Hovs hallar. Dimman låg tät i Billesholm och vi färdades genom narniavyer när solen bröt igenom. Min teori var att snötäcket var tunnare vid kusten, men ack så fel jag hade. Vi valde att börja med en promenad innan vi åt lunch på Hovs hallar.

”Stranden vid Hovs hallar kantas av fantastiska steniga stränder och grottor. De vassa stenformationerna och solvarma hällarna ger ett kalt, vilt intryck som påminner om landskapet långt upp i Norge.” VisitSkåne

När vi cyklade på Bjäre i november letade vi spår efter Helfolket i form av geografiska namn. Den här gången började vi med en vandring i det steniga landskapet. Medan vi väntade på maten läste jag i en broschyr om Hovs hallar. Enligt den finns två grottor i området:

Den största kallas Cirkusgrottan och tillkom efter den senaste istiden.

Grottan på Brödjehall (det var här Ingemar Bergman spelade in Det sjunde inseglet där Max von Sydow spelade schack mot döden.)

Öster om restaurangen finns en gravhög från bronsåldern som kallas Kampehöj. Här har marken betats sedan bronsåldern.

”På höjderna och sluttningarna ner mot klippbranterna finns fornåkrar med terrasseringar och röjningsrösen som visar att människorna under brons- och järnålder (ca 1 800 f Kr – 1 050 e Kr) till viss del nyttjat marken för odling. Boskapsskötsel har dock dominerat och de betade parterna på Hovs Hallar har betats kontinuerligt under en mycket lång tid, kanske redan från bronsåldern.” Källa informationsbroschyr Hovs hallar mitt i naturen med vandringskarta som finns på hotellet.

Förutom Hovs hallar finns namnen Vassehall och Brödjehall som väcker mina fantasier om ett urtidsfolk som vandrat från Norges kuster.

”Bjärehalvön är en speciell bronsåldersbygd med höga kulturhistoriska värden. Den stora koncentrationen av fornlämningar visar på en omfattande bosättning under förhistorisk tid, framför allt under bronsåldern, vilket bland annat var en följd av de goda betesmarkerna. Gravhögarna och deras vanligen höga, fria lägen har en stor betydelse för miljön genom deras påverkan på landskapet.” Länsstyrelsen Skåne – Kulturmiljöprogram

”Här kan du faktiskt se in i själva Hallandsåsen: röd gnejs med inlagda amfibolit. Båda är bergarter bildade för ca 1,8 miljarder år sedan, med andra ord är det urberget du ser. Det är emellertid ett kraftigt uppsprucket berg. Det hände för ca 230 miljoner år sedan när de stora kontinentalförskjutningarna ägde rum. Hallandsåsen sköt då upp över omgivande lågland och blev nästan söndermalt, framförallt i kanterna där det gnuggades mot omgivande berg. Längre in i berget bildades så stora och breda sprickor att svart magma, diabas trängde upp från jordens inre. Sådana diabasgångar kan du följa här. Efter detta kunde erosionen börja sitt nedbrytningsarbete. Vid den senaste istidens avsmältning från Bjärehalvön för ca 14 000 år sedan låg landet nedtryckt av isen och endast partier stack upp över nivån ca 60 m över havet.” Källa informationsbroschyr Hovs hallar mitt i naturen med vandringskarta som finns på hotellet.

Det var inte ett moln på himlen. Vi parkerade bilen i Västra Karup och trampade uppför backarna till Boarp. Rejält kyligt men oj vilken ljuskick. Kring golfbanan i Boarp åktes det skidor, från pulkabackarna hördes skratten och varenda liten pöl användes för skridskoåkning. Vid Boarps hembygdspark ställde vi cyklarna och gick en runda bland husen. Hur många hembygdsgårdar som den här finns det? Och vem ska ta hand om allt? Än en gång far mina fantasier iväg – tänk om man skulle kunna resa till 1700-talet, bo här några nätter och äta 1700-tals mat. Ännu ett projekt för Tidsresebyrån.